Gudinnors Place i Cyberspace

Häromdagen köpte jag mig en liten skrivbok. En turkos bok med sidenpärmar full av oskrivna blad som jag kan fylla med vad jag vill. I min turkosa bok ska jag skriva ner saker som får mig att må bra varje dag. Saker som jag är tacksam för att jag har, människor som gör mig lycklig, stunder som jag aldrig vill glömma att jag upplevt och alla de små glada detaljer som tillsammans skapar den helhet som är jag. Jag tänkte på det där häromdagen med att skriva dagbok. Jag har nämligen alltid varit en periodare när det gäller dagboken, men som allra mest flitig när mitt hjärta varit krossat eller allt mest känts eländigt. Dagboken har varit mitt bollplank och en svart liten bok som smakat på många tårar men sällan upplevt positiva rader. Stackars bok! Nu ska det bli andra bullar! Det är dags att flytta fokus. Varför göra de där sakerna som gör oss ledsna så stora när vi med tankens kraft kan göra dem små? Det är alla de där små sakerna som gör oss lyckliga som vi måste lära oss att sätta i första rummet. Det är de som ska vara stora och fylla ut bubblan omkring oss! Ett leende från en främling på gatan kan göra min dag. Spontana kramar från den inte längre så lilla killen kommer aldrig sluta placera ett leende på mina läppar. Att få vara stolt över mina vänner eller att känna att de är stolta över mig. Att omge mig med människor som får mig att må bra och inte minst – att vara stolt över mig själv. En komplimang är en komplimang hur liten den än må vara och var tusan den än må komma ifrån.

Så jag flyttar fokus, tjejer! Den ser inte mycket ut för Världen, min turkosa lilla bok med sidenpärmar, men med alla sina glädjeämnen kommer den vara en riktig liten lyckoboost för mig!

Och en sak till… Tack Honung för ditt stora hjärta, dina briljanta idéer och för att du är du! Puss!